I have a song for you...


 
 
Det händer att en kväll andas nostalgi. Som igårkväll.
Bekanta toner, bekant röst och ansikte. Förflyttas till tonåren och ungdomstiden.
Allt stannar, inget som stör denna stunden av en avlägsen tid. Men ändå känns så nära.
Och känslor stiger upp, slår i samma takt som hjärta. Dimma i ögonen.
Tyst och mjukt faller tårar. Tänk jag sitter här många år efter och lyssnar
och han som sjunger dessa bekanta toner står framför mig.
Han är nästan 70 år nu...mycket vatten har runnit under broar.
 
Men här sitter jag fortfarande. Livet har inte blivit sämre utan annorlunda.
Och jag andas och känner och lever.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar